Det blev en varm söndag i Lerberget när KullaMilen avgjordes den 9 augusti. Solen och värmen följde oss genom hela dagen och vinden kom att få en större roll än vi kanske hade önskat. Men framför allt blev det en dag med barn, motionärer, tävlingslöpare och veteraner, med funktionärer längs banan, publik vid arenan och många fina prestationer.
Och vi började med de yngsta.
Sex varv för de yngsta
Bara några dagar före loppet såg barn och ungdomsloppet ut att bli en liten historia. Sedan började anmälningarna komma. När det var dags för start hade vi fått ihop ungefär ett dussin unga löpare.
I år gjorde vi något nytt. Loppet avgjordes helt inne på friidrottsarenan. Sex varv, alltså 2 400 meter. Det är en rejäl sträcka, framför allt för de allra yngsta.
Sjuårige John Åkesson från Höganäs hittade sin egen taktik. Varje gång han kom in på upploppet, där publiken fanns, kom också spurten. Sedan väntade ytterligare ett varv och så småningom ännu ett upplopp och ännu en spurt. John fullföljde sina sex varv på 15.13,5. Fred Åkesson sprang P9 och gjorde också sina sex varv.
Längst fram gick det undan på ett helt annat sätt. Vi hade hjälp av Martin från IS Göta som hare, och han fick ett kvalificerat uppdrag när vår tyske gäst Arne Senger från SC Neubrandenburg satte fart. Arne vann P13 på 9.55,2 över 2 400 meter. Det är i stort sett fyraminuterstempo hela vägen och mycket imponerande.
Det blev över huvud taget många tappra insatser bland de unga. Och några av pojkarna hade ett tydligt önskemål efteråt. Nästa år borde det finnas pokaler i ungdomsklasserna.
Det tycker vi också. Det lovar vi till KullaMilen 2027.
Fem kilometer som blev lite längre
Sedan var det dags för 5 km löpning och gång.
Huvuddelen av fältet kom under loppets första del in på en annan sträckning än den avsedda. Någon genväg blev det inte. Tvärtom.
Efter loppet har vi tillsammans med deltagarna rekonstruerat förloppet genom deras berättelser, GPS-spår, funktionärernas observationer och våra egna eftermätningar. Mätt med samma metod blev den avsedda sträckningen cirka 5 189 meter och den väg huvuddelen av fältet faktiskt sprang cirka 5 540 meter. Det innebar ungefär 351 extra meter.
En rådig funktionär längre fram återförde löparna till den ordinarie banan. Därefter följde fältet rätt sträckning tillbaka mot arenan och den senare halvan av loppet gick alltså enligt plan.
Två löpare följde ledarcyklisten och sprang den avsedda sträckningen hela vägen. De var också loppets två klart främsta. Fransmannen Thibault Fleury från AC Bucy vann på 17.11,0 före El Mehdi El Khouaji från Slottsstaden RC på 17.44,4. Därefter kom Kristoffer Karlsson som trea på 21.16,7, men från tredjeplatsen och nedåt ska tiderna läsas med vetskapen att löparna hade fått ungefär 350 extra meter.
Detsamma gäller kvinnorna. Josefin Astermark Cherkaoui vann före Mireia Domingo och Paulina Fridlund. Alla tre sprang den längre sträckningen, och deras tider 24.52,7, 25.07,8 och 25.28,8 blir desto mer respektabla när de extra meterna tas med i bilden.
Fem deltagare genomförde också gång och vandringsklassen, två kvinnor och tre män. De kom tillbaka till arenan i god stil.
Vi beklagar naturligtvis att femkilometersloppet inte fick den sträckning som var tänkt för hela fältet. Samtidigt är vi mycket tacksamma mot alla deltagare som efteråt hjälpte oss att reda ut vad som hände. Deras svar och GPS-spår gjorde det möjligt att få en mycket tydlig bild av loppet.
Medvind ut, motvind hem
När tiokilometerslöparna gav sig iväg hade värmen blivit en verklig faktor.
På vägen norrut längs kusten fick löparna hjälp av en ganska kraftig medvind. Efter vändningen kom betalningen. Samma väg skulle nu tas tillbaka med vinden emot.
När vi efter målgång frågade löparna hur de hade upplevt loppet var svaren nästan märkvärdigt samstämmiga. Det var varmt. Det var trevligt. Och det var rejäl motvind på vägen hem. Till och med vinden upplevdes som varm längs kuststräckan.
Det fanns ett muntert undantag. Vår seglande löpare i M70 hade ett något mer försonligt förhållande till blåsten än de flesta andra.
Trots förhållandena blev det riktigt stark löpning.
Anna Bjurman och Christoffer Asplund i särklass
På damsidan stod Anna Bjurman från IS Göta i en klass för sig. Hon har vunnit KullaMilen tidigare och gjorde det igen, den här gången på 37.30,5. Tvåan Maria Bergström, också IS Göta, sprang på fina 41.44,2, men Anna hade alltså mer än fyra minuter till godo.
Damloppet höll över huvud taget hög klass. Marlene Taudien blev trea totalt på 44.49,9. Därefter följde Jessica Mellqvist på 45.31,4 och Johanna Lind på 45.48,3. Det var många starka kvinnliga prestationer långt ner genom resultatlistan.
På herrsidan var Christoffer Asplund från GF Idrott Landskrona dagens snabbaste. Han vann M45 och hela loppet på imponerande 34.30,5. I värmen och med den tuffa hemvägen i motvind var det en mycket stark prestation.
Bakom honom sprang Höganäs egen Jakob Halldin 35.48,0. Gustav Lindeborg från Terrible Tuesdays AC blev trea totalt på 36.20,7 och Torstein Grøstad från Höganäs fyra på 36.42,0.
Det var med andra ord bra fart längst fram.
Från 16 år till M75
Men en av KullaMilens poänger är att tävlingen inte tar slut efter de första löparna. Här finns många tävlingar inne i tävlingen.
Den 16 år unge Bastian Blaasvaer från MAI sprang milen på 44.35,7. I K35 vann Karin Fritsch. I M35 vann hemmalöparen Andreas Argelius från Lerberget. Maria Bergström från IS Göta vann K40 på sina starka 41.44,2 och Fabien Brossaud från Heleneholms IF vann M40.
I M45 fanns förstås totalvinnaren Christoffer Asplund. Johan Andrén från IFK Lidingö Friidrott blev tvåa i klassen på 37.17,3 och Björn Vilson från IS Göta trea på 38.22,6.
Maria Sköldborn från Björnstorps IF vann K50. Mathias Hedberg från IS Göta vann M50 på fina 39.08,5. Anette Kroon från Simlångsdalens IF tog K55 på 49.44,1 och Mats Nilsson från Heleneholms IF vann M55 på 44.04,5.
Och så hade vi våra lokala veteraner.
Tina Bergman från Höganäs FF vann K60 på 50.43,7, en stark prestation på den här banan och under dagens förhållanden. Segern stärker ytterligare hennes ställning i den skånska veterancupen. Höganäsbon Jörgen Hansson, tävlande för IS Göta och välbekant på vår arena, vann M60 på 48.47,9.
I M65 vann Bengt Pedersen från IK Pallas på 49.10,1, bara en och en halv minut före klubbkamraten Åke Åkesson. Bo Andersson från Genarps IF vann M70 och i M75 fullföljde den tidigare storlöparen Magnus Bergh från Heleneholms IF milen.
Det är något vi tycker mycket om med KullaMilen. Unga löpare, motionärer och veteraner kan ge sig ut på samma bana, under samma förhållanden, men med helt olika mål. Alla har sitt lopp att göra.
Utan funktionärerna finns inget KullaMilen
Men KullaMilen skapas inte bara av dem som springer och går.
Längs banan, vid vätskestationerna och inne på arenan fanns våra egna funktionärer tillsammans med människor från HjärtLung Höganäs, PRO Höganäs, Friskis & Svettis, Höganäs Brukshundklubb och Lerbergets Segelsällskap.
De visade väg, ordnade vatten, hjälpte människor till rätta och gjorde allt det där som knappt märks när det fungerar men som är helt avgörande för att ett lopp ska kunna genomföras.
Ett alldeles särskilt tack går till Röda Korset i Helsingborg.
De var på plats för sjukvårdsberedskapen men blev under dagen betydligt mer än så. När det behövdes fler händer vid målgången hjälpte de till med både medaljer och dryck och blev helt oumbärliga för oss på arenan.
Det är sådant som föreningsliv är när det fungerar som bäst. Man ser vad som behöver göras och hjälper till.
Och det kalla gick åt
Efter målgång väntade medaljer, priser och något som denna söndag blev ovanligt uppskattat. Kall dryck.
KullaMust från Kullabygdens Musteri blev ett mycket uppskattat lokalt inslag. Den Himmelska IPA:n från Höganäs Bryggeri gjorde också succé. Framför allt den leverans som kom riktigt kall direkt från kylen gick rasande fort i värmen.
Prisgivarna hjälpte oss samtidigt att skapa ett prisbord som blev en del av festen. Ost & Delibaren, Höganäs Hamnkrog, Maritas Blomsterglädje, Systrarna på Piren, Sportware och våra övriga partners bidrog med sådant som hamnade hos mycket glada mottagare. Räkmackan från Systrarna på Piren hörde definitivt till de priser som väckte störst uppmärksamhet.
Vi tackar alla våra samarbetspartner och leverantörer. Utan det lokala stödet skulle KullaMilen vara ett betydligt fattigare arrangemang.
Och framför allt tackar vi alla som kom.
Löparna och gångarna. Barnen. Föräldrarna. Publiken. Funktionärerna. Föreningarna som hjälpte oss. Företagen som stöttade oss. Alla som stod kvar en stund efter målgång och gjorde arenan till en mötesplats.
Det blev varmt.
Det blev motvind.
Allting gick inte precis som vi hade tänkt oss.
Men det blev KullaMilen.
Och 2027 gör vi det igen.